Två saker det är just nu mycket i mitt liv av och som jag tycker om är musik och geografi. Det är inte särskilt ofta de två intressena möts men det sker ibland, och i det här fallet uppstår ljuv musik. Den praktiska delen, musiken, kommer ifrån The Verve och en låt från deras otroligt fantastiska album "Urban Hymns". Jag gillade singlarna som släpptes när albumet kom ut för över tio år sedan, men blev aldrig att jag köpte hela skivan. Sedan så hittade jag den i Frälsningsarméns butik i Durham någon gång under förra året för bara 1£ så då var det inget att snacka om. Sedan dess har skivan spelats många, många timmar i mina högtalare eller iPod och jag har svårt att tröttna på den. Älskar att lyssna på dess hymner när jag till exempel tar en lång promenad genom det urbana landskapet. Låten som då får in geografin i det hela är en av de bästa och vackraste låtarna på skivan och heter då passande "Space and Time". Tid och rum är nog bland de absolut viktigaste komponenterna inom geografiska studier och är lite vad hela ämnet handlar om. I texten förekommer även andra kulturgeografiskt (och då helt enkelt allmänt vetenskapliga) filosofiska begrepp så som existens och vad som är sant och falskt. Tror inte sångaren Richard Ashcroft hade geografi i tanken när han skrev texten dock, bara jag som är lite insnöad (nästan också bokstavligt just nu), utan betydligt viktigare och vackrare saker i livet. Så lyssna och njut!
There ain't no space and time To keep our love alive We have existense and it's all we share There ain't no real truth There ain't no real lies Keep on pushin' 'cause I know it's there
Jag har alltid varit ett stort fan av att slumra på soffan. Finns nästan inget bättre än att krypa ihop i fosterställning och sen frivilligt eller ofrivilligt låta ögonlocken falla och somna. Den enda jag som vet som tar mig i det spelet är min syster, men hon är ju äldre och lite mer rutinerad, lite av en förebild i det här sammanhanget. Dock så satsar jag mer på kvantitet och har lite yr vaknat upp i alla möjliga soffor hos folk.
I torsdags så var jag bjuden på middag hos en kompis och före detta kursare tillsammans med ett gäng andra jag läst ihop med. Va riktigt trevligt och bjöds på diverse delikatesser och dracks vin. Sedan efter maten gick vi vidare några stycken ut på V-Dala Nation och tog någon öl. Där efter gick jag och två till hem till en av dem och skulle kolla på OS. Kokades upp varsin stor kopp te och sen intogs sängen av dem och soffan av mig. Minns inte så mycket sen efter det, eller vad det var för tävling vi kollade på, utan vaknade senare upp helt plötsligt av att TV:n var avstängd, det var släckt och att de låg och sov. Nära som jag hade hem så pallrade jag mig de drygt fem minutrarna tillbaka till mitt rum och min lite mer bekvämare säng.
Igår blev det då lite av en repris. Tog en lugnare och tidigare kväll hos en kompis. Såg mest Sveriges match i ishockey mot Vitryssland som höll nästan på att bli ännu ett debacle men som gick vägen till slut. Mycket roligare var det då att se Anna Haag visa rejäl kämpa-anda och ta silver i längdskidåkningens dubbeljakt! Se hur hon ligger fyra, på väg att halka efter täten men biter sig kvar och till slut till och med går om! Lyssna bara på mannen som ropar 1:49 in i klippet över upplösningen av loppet, helt rätt! Efter det så halkade jag själv ner i en lite slappare position i soffan och nickade till och blev först väckt och tänkte kila hem den även den här mycket korta sträckan till min boning, men somnade igen och vaknade av att jag fått ett täcka slängt över mig. Ihopkrupen som en igelkott kände jag hur ryggen värkte, kollade upp och såg att det lät fanns en meter över i den breda sängen, så struntade i att gå hem mitt i natten igen och la mig bara brevid och somnade om.
När vi båda sen vaknade lite sådär 'bromantic' så drog han iväg ett sms till tjejen han träffar om att han trots allt fått sängsällskap inatt igen och att jag hälsade. Fick ganska snabbt ett litet roligt svar tillbaka och sa sen då till mig:
"Men va är det här för nåt...ett par bröst...?" Sträcker mobilen till mig men jag är tveksam till om det är något jag bör se. "Nej, alltså det är bara en 'smiley' eller nåt, jag förstår inte riktigt." Var på jag då kollar och sen svarar skrattande: "Det är inga bröst! Det är menat att se ut som ett hjärta haha!!"
Det är inte alltid så lätt att vara man och dessutom inte riktigt hänga med i det "nya" sms-språket. Själv så är jag väl lagom uppdaterad, men däremot så känns min rygg fortfarande till höra en 76-årig gubbe, så tror att jag verkligen ska se till att sova i säng och inte soffa inatt. Tar och avslutar med att lägga till videon till den mycket sköna låten "Sofa Song" med The Kooks. Dedikerad till mig själv och alla andra soffnjutare där ute!
Nu är jag hemma igen. Hemma i ett hem, hemkommen från ett annat. Det blev till stor del verkligen som jag trodde att komma tillbaka till Durham igen. Väldigt underligt och konstigt, men på ett väldigt bra sätt. Kändes lite ibland som om jag aldrig åkt därifrån riktigt, eller bara varit hemma i Sverige för ett tag för att sen återvända. Det mesta är sig likt i staden, bara ett nytt stort Tesco och några nya små matställen. Jag hade en förmiddag då jag gick runt lite i staden för mig själv, och att gå runt i Durham är verkligen utan överdriva som att gå runt i ett väldigt vackert vykort. Staden har en väldigt skön och gemytlig blandning av väldigt gamla anrika byggnader och mer typiska nordengelska arbetarklass hus som jag gillar väldigt mycket. Känner för varje gång jag är i England att jag gillar det mer och mer, verkligen växt fram, och att jag nog skulle kunna tänka mig att till och med bosätta mig där. Det finns mycket med landet som jag tycker är konstigt och som jag störde mig på under förra året, men det är mest en del av charmen med landet. Ganska ofta så känns en del saker rätt så omoderna, vilket då kan störa en lite, men när man inte längre är där och bara på besök så inser man att det är saker som känns speciella och som man saknat lite. Men trots allt så var det ju för att träffa vänner som jag var där. Kom väldigt snabbt in i alltihop igen när Tom och Adam mötte mig på perrongen när jag kom med tåget för att visa mig vägen till deras stora lägenhet de nu delar ihop med Mina, Neal, Sophie, Nikeeta, Selina och Amy. Otroligt kul att få se allihop igen och i deras eget gemensamma hem, och jag blev fantastiskt väl omhändertagen. Fick till och med prova på att sova i olika sängar och rum alla fyra nätter på grund av olika orsaker, vilket bara var kul. Att sen träffa Felix, Bibo och Philipp var även det väldigt absurt, men helt 'amaaaaazing'! Mötte eller sprang på även massa andra gamla vänner och bekanta på stan, Studio, Aidan's bar, Fabio's och Revolver. Hann också få chansen att delta vid deras gemensamma söndagsmiddag och sedan frågesporten de anordnar i par varje söndagkväll. Gjorde att man verkligen kände sig hemma. Tyvärr så går det ju väldigt fort när man har roligt, men det här känns som ett bevis på att det går att hålla bra kontakt med många som man har gjort sig väldigt bra vänner med och ses fastän de bor relativt väldigt långt bort. Jag kommer definitivt att åka tillbaka till Durham igen, inte alls otroligt redan under nästa år, och kommer även besöka Amsterdam, Lyon och Fribourg så snart som möjligt. Även en stor chans att några av dem kommer för eller senare dyka upp i Sverige med.
När det kommer till beroenden har jag alltid försökt hålla mig ifrån dom, gillar inte att vara en slav under något. Fast självklart har jag mina laster, speciellt när det kommer till sötsaker. När jag bodde i Sydney så hittade jag ett svenskägt vandrarhem några kvarter bort från mitt som sålde svenskt godis, bland annat en av mina favoriter, lakritsfiskar. Likt en riktig pundare var jag där några gånger i veckan för att få min dos på några få gram, kosta vad det kosta ville. När jag var i England och mina föräldrar skulle skicka över lite saker och frågade om det var något annat jag ville ha så behövde jag inte tänka länge innan jag bad om en påse Gott & Blandat, som också hamnar högt på listan. Nu har ytterliggare en kandidat seglat upp till att bli ny godis-favorit. I princip varje gång jag har vägarna förbi nere på stan så kilar jag in på ICA för att köpa en stor kopp kaffe i deras automat och till det också deras erbjudande på två kexchoklad för en billig peng. Tar en till kaffet, vilket är en helt underbar kombination i samma klass som ost och vin eller kakor och mjölk, och tar med den andra hem och sparar i kylen för att njuta av vid senare tillfälle. Men vad händer då idag? Jo, någon har varit och tjuvat min frasiga kakao-doppade guldtacka från min hylla! Jag lever oftast efter devisen 'mi kylskåp es su kylskåp' och behöver någon ett ägg eller lite filmjölk eller liknande så är det självklart bara att ta utan att behöva fråga, men likt en riktig knarkare så ser jag inte med blida ögon på när någon stjäl vad min kropp skriker efter och mottot ändras då snabbt till 'öga för öga, tand för tand'. Tror jag dock låter det vara och får se om syndaren själv kryper till korset och erkänner, men sker det en gång till så kommer jag gå fullständigt bärsärk i korridoren och vråla av abstinens. För övrigt så är det tur att jag med mitt behov av "brown sugar" fortfarande har en smärt kropp som en gammal knarkare. Om Kate Moss var förebilden för 'heroin chic' så ser jag mig själv mer som 'heroin fit' likt Scott Weiland eller Iggy Pop.
Har börjat gilla söndagar rätt skarpt numera. Senaste gångerna jag varit ute har det blivit torsdagar eller fredagar för att sedan ta det lugnt på lördagen, vilket har gjort att medan lördagarna har varit lite sådär bakis-sega har söndagarna varit sköna lediga dagar då jag varit utvilad och pigg. Så också idag. Svängde förbi hem till Daniel igår kväll en stund och träffade bland annat David och André innan de fortsatte vidare ut och jag gick hem. La mig i sängen och kollade på "Crash". Tredje gången jag såg den, och minst lika bra den här gången som tidigare. Full av massa bra skådespelare och insatser, och faktiskt gör Ludacris en av de bättre rollprestationerna . En film som verkligen berör. Gillar dessutom när det är bra filmmusik, och Stereophonics fina "Maybe Tomorrow" passar väldigt bra till slutscenen av filmen. Somnade nästan direkt efter jag stängt av och släckt lyset. Blev som sagt varken hårt eller sent igår, men passade ändå på att sova ut lite idag vilket var väldigt skönt. Gillar att på en skön helgdag mötas upp ett gäng över en fika och snacka lite, och vad mer passande än att göra det idag den 4 oktober på kanelbullens dag! Gick ner till Kalmars nation och mötte upp nåra ur gänget från igår och åt en väldigt god ciabatta-smörgås för att sen mumsa i mig två stycken kanelbullar. Så gott!
De gamla rockarna i AC/DC sjunger ju om en stel överläpp. Jag har då aldrig haft en sådan med en snobbig attityd till, men däremot har jag nu fått en rätt så stel nedre rygg. Som sagt tidigare så är ju jobbet på Posten monotont och ganska tungt, så efter en natt av massa lyft och vridningar så är ryggen rätt trött och seg, speciellt eftersom jag är lite ovan nu i början igen av så fysiskt arbete. Kan inte direkt kalla mig vig sen tidigare heller. Just nu vore det därför inge fel alls med en massage efter jobbet eller när man vaknar. Thailändsk, svensk (vilket jag sett att de ibland kallar oljemassage utomlands), eller vilken variant som helst. Dock tror jag att jag skulle avstå den klassiska Tengah-massagen från Expedition: Robinson.
